Brottmål

Var noga med tillstånden vid en fasadrenovering

Som fastighetsägare eller bostadsrättsförening måste man ibland göra större ingrepp och reparationsarbeten på sina fastigheter, det ingår i skötseln av fastigheten. När det gäller inre renoveringar behövs sällan något särskilt tillstånd om man inte på ett ingripande sätt gör ändringar i delar av fastighetens funktion, till exempel gör om en lägenhet till kommersiell lokal eller tvärtom.

Byggnadsnämnden ska alltid kontaktas

Vid fasadrenoveringar däremot måste man alltid kontakta byggnadsnämnden, och vill du man något sätt förändra fasaden krävs bygglov för det. I Stockholm läggs stor vikt på att ta till vara på kulturhistoriska värden och att ändra på enfasad bedöms vara av avgörande betydelse fö hela gatumiljön där fastigheten ligger.

Lång livslängd med rätt underhåll

En fasadrenovering bör genomföras ungefär vart trettionde år. Det är normal livslängd för en putsning och vid det laget har putsen antagligen börjat visa ålderstecken som sprickor och missfärgningar. Puts är ett tåligt och slitstarkt material, men det utsätts också för starka krafter, både naturliga som väder och vind och konstgjorda som avgaser och andra utsläpp. En livslängd på trettio år förutsätter att man med jämna mellan rum tvättar av fasaderna och åtgärdar mindre sprickor.

Behövs bygglov?

När man gör en fasadrenovering kan man välja att lägga ny puts i samma färg, helt enkelt återställa huset till så nära ursprungligt skick som möjligt. Det behövs då vanligen inget bygglov. Många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar väljer dock att göra ändringar i fasaden. Det kan vara en ny färg, byte av fönster eller kanske till och med bygge av balkonger.

I samtliga dessa fall krävs bygglov och det är långt ifrån säkert att det godkänns. Ett fönsterbyte är inget att ta lättvindigt på - visst kan man sänka värmekostnader och på många sätt förbättra inomhusmiljön med nya fönster, men det gör också väldigt mycket med fasadens utseende. Ur ett stadsbyggnadsmässigt perspektiv kan det faktiskt förstöra en byggnads värde. Att utan tillstånd utföra en sådan typ av renovering är brottsligt och medför sanktionsavgifter. Man kan ansöka om byggnadslov i efterhand men om man inte får det måste byggnaden återställas till skicket den var i innan. Dyrt och krångligt och inget man vill vara med om, vare sig som fastighetsägare eller styrelse i en brf.

Svårt få tillstånd för balkong

Balkonger är ännu värre. Nästan aldrig medges bygglov för balkonger ut mot gatumiljö i Stockholms innerstad. Däremot på fönster som vetter mot innergårdar brukar det gå att få bygglov, om byggnaden inte är av särskild kulturhistorisk betydelse. Som boende får man vackert finna sig i att det medför vissa inskränkningar i bekvämligheten att bo i ett ståtligt hus på en fin adress i Stockholm. Stockholm är en vacker stad, men den har kunnat förbli vacker just på grund av hårda regler kring hur man får bygga och renovera.

Renoveringen kan stoppas

Påbörjar man en fasadrenovering med balkongbygge utan bygglov i Stockholm kommer det inte att dröja länge innan bygget stoppas av byggnadsnämnden i kommunen. Böter och sanktionsavgifter kommer att utfärdas samt en order om att fasaden måste återställas. Det är helt enkelt ingen idé att ens försöka, utan vill man genomföra en fasadrenovering med eller utan diverse tillval, ska man börja planera i god tid, och på ett tidigt stadium involvera kommunens byggnadsnämnd. Här finns mycket värdefull kunskap att inhämta kring vad man kan och inte kan, bör och inte bör göra. Ser man den stora vaksamhet som råder kring kulturhistoriska byggnader i Stockholm som en tillgång och inte som ett hinder, så kommer fasadrenoveringen att bli lyckad!